C-peptid

Vad är C-peptid?

Det är ett protein som bukspottkörteln frisätter samtidigt som insulin. När kroppen bildar insulin delar den först ett större förstadium, så kallat proinsulin, i två delar – insulin och C-peptid. Därför kommer samma mängd C-peptid och insulin ut i blodet vid varje frisättning.

Läkaren använder C-peptid för att bedöma hur mycket insulin kroppen själv producerar. Till skillnad från insulin påverkar inte insulininjektioner C-peptidnivån. Därför ger analysen en tydlig bild av bukspottkörtelns egen insulinproduktion, även hos personer som redan behandlar sin diabetes med insulin.

C-peptid hjälper dessutom läkaren att skilja mellan olika typer av diabetes och att bedöma hur stor insulinproduktionen fortfarande är. Resultatet kan därför påverka både diagnosen och valet av behandling.

Varför bör man testa C-peptid?

Läkaren kan vilja kontrollera C-peptid om en person nyligen har fått diabetes och diagnosen fortfarande är osäker. Analysen hjälper då läkaren att avgöra om kroppen fortfarande producerar insulin eller om insulinproduktionen har minskat kraftigt.

Dessutom kontrollerar läkaren C-peptid när en person med diabetes får förändrade blodsockervärden eller när behandlingen behöver anpassas. Analysen ger då värdefull information om hur mycket insulin bukspottkörteln fortfarande kan producera.

Läkaren använder också C-peptid vid utredning av återkommande lågt blodsocker. Analysen kan hjälpa läkaren att avgöra om kroppen frisätter för mycket insulin eller om någon annan orsak ligger bakom besvären.

Vad innebär ett avvikande resultat?

Ett lågt C-peptidvärde visar oftast att bukspottkörteln producerar lite insulin. Den situationen förekommer ofta vid typ 1-diabetes eller vid långt framskriden typ 2-diabetes. Personen behöver då ofta insulinbehandling för att hålla blodsockret under kontroll.

Ett högt C-peptidvärde visar att kroppen fortfarande producerar insulin. Typ 2-diabetes, övervikt och insulinresistens hör till de vanligaste orsakerna. I sällsynta fall kan en insulinproducerande tumör också höja C-peptidnivån.

Läkaren bedömer alltid C-peptid tillsammans med blodsockret och patientens symtom eftersom ett enskilt värde inte räcker för att ställa en säker diagnos.

C-peptid i relation till andra prover

Läkaren kontrollerar nästan alltid C-peptid tillsammans med glukos och HbA1c. Glukos visar blodsockret vid provtagningen, HbA1c visar den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste månaderna och C-peptid visar kroppens egen insulinproduktion.

Om läkaren misstänker typ 1-diabetes kompletterar han eller hon ofta utredningen med GAD-antikroppar, IA-2-antikroppar, ZnT8-antikroppar eller andra diabetesantikroppar.

Vid utredning av återkommande hypoglykemi kan läkaren dessutom kontrollera insulin samtidigt som C-peptid. Kombinationen hjälper läkaren att skilja mellan olika orsaker till lågt blodsocker.

Den samlade informationen ger en betydligt säkrare bedömning än ett enskilt C-peptidprov.

Provtagningsinformation

1. Du bör fasta i 8–10 timmar före provtagningen. Du får dricka vatten.
2. Provet tas helst på morgonen efter nattfasta.
3. Ta diabetesläkemedel och insulin enligt de instruktioner du har fått av din läkare inför provtagningen.
4. Undvik intensiv fysisk aktivitet och alkohol det senaste dygnet före provtagningen.
5. Drick gärna ett glas vatten före provtagningen.
6. C-peptid analyseras ofta tillsammans med glukos för en mer korrekt bedömning av kroppens insulinproduktion.

Provtagningsställen