Ferritin

Vad är ferritin?

Det är ett protein som lagrar järn i kroppen. De största förråden finns i levern, mjälten, benmärgen och musklerna. När kroppen behöver järn frigör ferritin en del av sitt innehåll, vilket gör det möjligt att bilda hemoglobin och nya röda blodkroppar. Därför ger detta en bra bild av hur stora kroppens järnförråd är.

Till skillnad från analysen järn, som visar mängden järn i blodet just när provet tas, speglar ferritin kroppens lagrade järn. Därför använder läkaren ferritin som den viktigaste analysen när han eller hon misstänker järnbrist.

Ferritin påverkar samtidigt kroppens immunförsvar. Vid en infektion eller inflammation ökar levern produktionen av ferritin även om järnförråden är låga. Därför tolkar läkaren alltid ferritinvärdet tillsammans med andra blodprover och patientens symtom.

Varför bör man testa ferritin?

Läkaren kan vilja kontrollera ferritin om du känner dig trött, orkeslös eller får sämre kondition utan tydlig anledning. Analysen hjälper då läkaren att avgöra om låga järnförråd ligger bakom besvären.

Dessutom kontrollerar läkaren detta hos personer med rikliga menstruationer, blödningar från mag-tarmkanalen eller sjukdomar som försämrar upptaget av näringsämnen, exempelvis celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Läkaren använder också ferritin när han eller hon vill följa effekten av järnbehandling. Regelbundna kontroller visar om järnförråden fylls på och hjälper läkaren att avgöra hur länge behandlingen bör fortsätta.

Analysen kan dessutom ge värdefull information vid misstanke om järnöverskott eller vissa leversjukdomar.

Vad innebär ett avvikande ferritinvärde?

Ett lågt ferritinvärde talar starkt för järnbrist. Personen kan utveckla blodbrist och uppleva trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga, yrsel, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Om läkaren upptäcker järnbrist försöker han eller hon också hitta orsaken, exempelvis blödning eller nedsatt upptag från tarmen.

Ett högt ferritinvärde kan bero på flera olika tillstånd. Infektioner, inflammation, leversjukdomar, hög alkoholkonsumtion och vissa cancersjukdomar kan höja ferritin. Dessutom kan ärftlig hemokromatos leda till mycket höga ferritinvärden eftersom kroppen lagrar för stora mängder järn.

Läkaren bedömer därför alltid detta tillsammans med övriga laboratorieprover innan han eller hon ställer en diagnos.

Ferritin i relation till andra prover

Läkaren kontrollerar nästan alltid detta tillsammans med järn, transferrin, transferrinmättnad eller TIBC. Dessa analyser visar både hur stora järnförråden är och hur mycket järn som cirkulerar i blodet.

Dessutom kontrollerar läkaren ofta blodstatus, hemoglobin, MCV och MCH om han eller hon misstänker blodbrist. Om inflammation kan påverka ferritinvärdet kompletterar läkaren dessutom utredningen med CRP eller SR.

Vid misstanke om järnöverskott kan läkaren också kontrollera leverprover och ibland rekommendera genetisk testning för hemokromatos.

Den samlade informationen ger en betydligt säkrare bedömning än ett enskilt ferritinprov.

Provtagningsinformation

1. Du behöver inte fasta inför provtagningen.
2. Provet tas helst på morgonen om det analyseras tillsammans med järn.
3. Undvik att ta järntillskott samma morgon som provtagningen.
4. Ta dina ordinerade läkemedel som vanligt, om inte din läkare har gett andra instruktioner.
5. Hård fysisk aktivitet bör undvikas det senaste dygnet före provtagningen.
6. Ferritin analyseras ofta tillsammans med järn och transferrin eller TIBC för en mer komplett bedömning.

Provtagningsställen