Diabetes mellitus (DM) – en av Sveriges vanligaste folksjukdomar

Diabetes mellitus (DM) hör till de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Samtidigt lever många människor med förhöjt blodsocker utan att känna till det. Därför upptäcker många sjukdomen först när komplikationer redan har börjat utvecklas.

Dessutom utvecklas framför allt typ 2-diabetes ofta långsamt. Kroppen försöker under flera år kompensera för ett försämrat insulinsvar. Under den perioden känner många personer inga tydliga symtom. Blodsockret fortsätter ändå att stiga.

Lyckligtvis kan ett enkelt blodprov upptäcka förändringarna långt innan allvarliga komplikationer uppstår. Därför väljer allt fler att kontrollera sitt blodsocker även när de känner sig friska.

Hos Hälsoprover.se kan du beställa blodprover online och lämna provet på ett provtagningsställe nära dig. Därefter granskar legitimerad läkare resultaten och ger en medicinsk bedömning.

Vad är diabetes mellitus?

Diabetes innebär att kroppen inte längre reglerar blodsockret på ett normalt sätt.

När du äter bryter kroppen ned kolhydrater till glukos. Glukos fungerar som kroppens viktigaste energikälla. Bukspottkörteln frisätter insulin som hjälper glukosen att ta sig från blodet in i kroppens celler.

Om kroppen producerar för lite insulin eller om cellerna reagerar sämre på insulin stannar mer glukos kvar i blodet. Därför stiger blodsockret.

Högt blodsocker under lång tid skadar blodkärl och nerver. Dessutom ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom, synskador och nervpåverkan.

Just därför spelar tidig upptäckt en avgörande roll.

Vilka typer av diabetes mellitus finns?

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom.

Immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Därför upphör insulinproduktionen nästan helt.

Personer med typ 1-diabetes behöver insulin varje dag.

Sjukdomen debuterar ofta under barndomen eller tonåren. Däremot kan även vuxna insjukna.

Vanliga symtom utvecklas ofta snabbt:

• Kraftig törst
• Viktnedgång
• Täta urineringar
• Trötthet
• Illamående

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utgör den vanligaste formen av diabetes mellitus.

Vid typ 2 producerar kroppen fortfarande insulin. Däremot svarar kroppens celler sämre på hormonet. Fenomenet kallas insulinresistens.

Bukspottkörteln försöker därför producera mer insulin. Efter flera år räcker produktionen inte längre till.

Blodsockret börjar då stiga.

Typ 2-diabetes utvecklas vanligtvis under många år. Därför märker många personer inga tydliga symtom i början.

Prediabetes

Prediabetes innebär att blodsockret ligger högre än normalt men ännu inte når gränsen för diabetes.

Det här stadiet ger en viktig möjlighet att bromsa utvecklingen.

Dessutom visar forskning att viktminskning, regelbunden motion och förbättrade kostvanor ofta minskar risken att utveckla typ 2-diabetes.

Just därför rekommenderar många läkare regelbundna kontroller hos personer med flera riskfaktorer.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes uppstår under graviditeten.

Hormoner från moderkakan påverkar insulinets effekt. Därför stiger blodsockret hos vissa kvinnor.

Efter förlossningen normaliseras blodsockret hos de flesta.

Samtidigt ökar risken att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Därför rekommenderar vården fortsatt uppföljning.

Vanliga symtom på diabetes mellitus

Symtomen varierar från person till person.

Dessutom utvecklas de ofta långsamt vid typ 2-diabetes.

Var därför uppmärksam på följande besvär:

• Onormalt stark törst
• Täta urineringar, särskilt på natten
• Trötthet trots tillräcklig sömn
• Suddig syn
• Oförklarlig viktnedgång
• Ökad hunger
• Återkommande svampinfektioner
• Långsam sårläkning
• Stickningar eller domningar i händer och fötter
• Återkommande urinvägsinfektioner
• Minskad ork
• Koncentrationssvårigheter

Många personer upplever bara ett eller två symtom.

Dessutom saknar vissa personer symtom helt och hållet.

Just därför spelar blodprover en viktig roll.

Riskfaktorer – vem löper större risk att utveckla diabetes?

Alla kan utveckla diabetes mellitus. Däremot ökar vissa faktorer risken betydligt. Därför lönar det sig att känna till de viktigaste riskfaktorerna och kontrollera blodsockret i tid.

Ärftlighet

Ärftlighet spelar en stor roll, särskilt vid typ 2-diabetes.

Om en eller båda föräldrarna har diabetes ökar risken jämfört med befolkningen i övrigt. Dessutom påverkar flera gener kroppens känslighet för insulin.

Därför rekommenderar många läkare regelbundna kontroller om sjukdomen förekommer i familjen.

Övervikt och bukfetma

Övervikt är en av de viktigaste riskfaktorerna.

Samtidigt innebär fett runt midjan en ännu större risk än fett på andra delar av kroppen. Bukfetma påverkar insulinets funktion och leder ofta till insulinresistens.

Dessutom ökar risken successivt när midjemåttet ökar.

Fysisk inaktivitet

Regelbunden motion hjälper kroppen att använda insulin mer effektivt.

Om du sitter stilla större delen av dagen försämras däremot insulinkänsligheten gradvis.

Därför rekommenderar både svenska och internationella riktlinjer minst 150 minuter fysisk aktivitet varje vecka.

Högt blodtryck

Många personer med typ 2-diabetes har även högt blodtryck.

Dessutom förekommer högt blodtryck ofta tillsammans med övervikt och blodfettsrubbningar.

Den kombinationen ökar risken för hjärt-kärlsjukdom betydligt.

Förhöjda blodfetter

Höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol förekommer ofta vid insulinresistens.

Därför kontrollerar läkare vanligtvis både blodsocker och blodfetter samtidigt.

Graviditetsdiabetes

Kvinnor som tidigare haft graviditetsdiabetes löper högre risk att senare utveckla typ 2-diabetes.

Därför rekommenderar vården regelbundna kontroller även efter graviditeten.

Rökning

Rökning påverkar blodkärlen negativt.

Dessutom ökar tobaksrök insulinresistensen.

Rökstopp minskar därför risken för både diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Hur ställer läkaren diagnosen diabetes?

Läkaren väger alltid samman symtom, sjukdomshistoria och laboratorieprover.

I många fall räcker ett eller flera blodprover för att ställa diagnosen.

Dessutom kan läkaren ibland komplettera utredningen med ytterligare analyser.

HbA1c – det viktigaste blodprovet

HbA1c är det viktigaste laboratorieprovet vid utredning av typ 2-diabetes.

Provet visar den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste två till tre månaderna.

Just därför påverkar en enskild måltid inte resultatet särskilt mycket.

HbA1c används både för:

• diagnostik
• uppföljning
• behandlingskontroll
• riskbedömning

Ett normalt HbA1c talar emot diabetes.

Ett förhöjt HbA1c kan däremot tala för prediabetes eller diabetes beroende på nivån.

Läkaren tolkar alltid resultatet tillsammans med övriga blodprover och den kliniska bilden.

P-Glukos

P-Glukos visar blodsockret just när provet tas.

Provet kan tas fastande eller slumpmässigt beroende på frågeställningen.

Fastesocker används ofta när läkaren misstänker diabetes eller prediabetes.

Dessutom kan provet användas tillsammans med HbA1c för att ge en mer komplett bild.

C-peptid

C-peptid visar hur mycket insulin kroppen producerar.

Provet hjälper framför allt läkaren att skilja olika typer av diabetes åt.

Dessutom kan analysen ge värdefull information om den egna insulinproduktionen.

C-peptid används därför främst när diagnosen är oklar eller när läkaren behöver mer information.

Insulin

Insulinanalys används inte rutinmässigt för att ställa diagnosen typ 2-diabetes.

Däremot kan analysen bidra till utredningen vid insulinresistens eller vissa ovanliga tillstånd.

Läkaren bedömer alltid resultatet tillsammans med övriga prover.

Glukosbelastning (OGTT)

I vissa situationer rekommenderar läkaren en glukosbelastning.

Undersökningen visar hur kroppen hanterar en större mängd socker under två timmar.

Metoden används framför allt vid:

• misstänkt prediabetes
• graviditetsdiabetes
• oklara blodsockervärden

Vilka andra blodprover kan vara viktiga?

Diabetes påverkar inte bara blodsockret.

Därför rekommenderar läkare ofta ytterligare analyser.

Exempel:

• Kolesterol
• HDL
• LDL
• Triglycerider
• Kreatinin
• eGFR
• Albumin/kreatinin-kvot i urin
• Leverprover
• Blodstatus

De här proverna ger en bredare bild av hälsan och hjälper läkaren att upptäcka tidiga komplikationer.

Komplikationer – varför är tidig upptäckt så viktig?

Diabetes påverkar hela kroppen. Samtidigt utvecklas komplikationerna ofta långsamt. Därför märker många personer inga tydliga förändringar förrän flera år efter sjukdomsdebuten.

Ju längre blodsockret ligger på en hög nivå, desto större blir risken för bestående skador. Dessutom ökar risken ytterligare om högt blodtryck, höga blodfetter eller rökning förekommer samtidigt.

Lyckligtvis minskar risken betydligt när diagnosen ställs tidigt och behandlingen startar i rätt tid.

Diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Högt blodsocker skadar blodkärlens insida.

Dessutom påskyndar diabetes utvecklingen av åderförkalkning. Därför löper personer med diabetes betydligt högre risk att drabbas av:

• Hjärtinfarkt
• Stroke
• Kärlkramp
• Nedsatt blodcirkulation i benen

Just därför kontrollerar läkare ofta även blodtryck och blodfetter hos personer med diabetes.

Njurarna kan påverkas

Njurarna fungerar som kroppens reningsverk.

Förhöjt blodsocker under lång tid kan skada njurarnas små blodkärl. Därför försämras njurfunktionen gradvis hos vissa patienter.

Läkaren följer därför ofta:

• Kreatinin
• eGFR
• Albumin i urin

Tidiga förändringar ger möjlighet att bromsa utvecklingen.

Diabetes kan påverka synen

Ögats näthinna innehåller många små blodkärl.

När blodsockret ligger högt under lång tid ökar risken för diabetisk retinopati.

Tillståndet utvecklas ofta utan tydliga symtom.

Därför rekommenderar vården regelbundna ögonkontroller för personer med diabetes.

Nervskador

Diabetes kan även skada kroppens nerver.

Många beskriver:

• Stickningar
• Domningar
• Brännande smärta
• Nedsatt känsel

Besvären börjar ofta i fötterna.

Dessutom ökar risken för svårläkta sår om känseln försämras.

Kan man förebygga typ 2-diabetes?

Ja.

Forskning visar att många personer kan minska risken betydligt.

Dessutom ger även små livsstilsförändringar stora hälsoeffekter över tid.

Du kan minska risken genom att:

• Motionera regelbundet
• Minska bukfetman
• Äta mer grönsaker och fullkorn
• Begränsa socker och ultraprocessad mat
• Sluta röka
• Sova tillräckligt
• Kontrollera blodtryck och blodfetter

När bör du kontrollera ditt blodsocker?

Du bör överväga ett blodprov om du:

• känner ständig trötthet
• blir ovanligt törstig
• kissar ofta
• har diabetes i familjen
• har övervikt eller bukfetma
• har högt blodtryck
• har förhöjda blodfetter
• tidigare haft graviditetsdiabetes
• vill kontrollera din hälsa före symtom

Dessutom väljer många att kontrollera sitt HbA1c regelbundet som en del av en hälsokontroll.

Hur fungerar provtagningen hos Hälsoprover.se?

Hos Hälsoprover.se gör vi processen enkel.

1. Beställ ditt blodprov online.
2. Välj det provtagningsställe som passar dig bäst.
3. Lämna blodprovet.
4. Legitimerad läkare granskar resultaten.
5. Du får provsvaren digitalt tillsammans med en medicinsk bedömning.

Dessutom kan du lämna blodprovet på många provtagningsställen runt om i Sverige.

Sammanfattning

Diabetes utvecklas ofta långsamt.

Därför märker många personer inga tydliga symtom förrän sjukdomen redan har påverkat kroppen.

Samtidigt kan ett enkelt blodprov upptäcka förändringar flera år tidigare.

HbA1c och P-glukos utgör grunden vid utredning av diabetes. Dessutom kan kompletterande blodprover ge en bredare bild av din hälsa.

Om du har symtom eller flera riskfaktorer kan en tidig kontroll ge värdefull information och skapa bättre förutsättningar för att förebygga framtida komplikationer.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag ha diabetes utan symtom?

Ja. Många personer med typ 2-diabetes känner inga tydliga symtom under flera år.

Vilket blodprov visar diabetes bäst?

HbA1c utgör det viktigaste blodprovet vid utredning av typ 2-diabetes.

Måste jag fasta?

Det beror på vilka analyser som ingår. Följ alltid instruktionerna inför provtagningen.

Hur ofta bör jag kontrollera HbA1c?

Om du har riskfaktorer eller tidigare haft förhöjda värden kan regelbundna kontroller vara värdefulla. Din läkare kan ge individuella rekommendationer.

Kan livsstilsförändringar förbättra HbA1c?

Ja. Regelbunden motion, viktminskning och hälsosamma kostvanor förbättrar ofta blodsockret.

Är prediabetes farligt?

Prediabetes innebär inte diabetes. Däremot ökar risken att utveckla typ 2-diabetes om inga förändringar görs.

Kan unga personer få DM?

Ja. Typ 1-diabetes kan debutera i alla åldrar. Dessutom ökar typ 2-diabetes även bland yngre vuxna.

Vilka prover passar bäst om jag vill kontrollera DM?

HbA1c utgör grunden. Många väljer dessutom ett mer omfattande hälsopaket som även inkluderar glukos, blodfetter och njurprover.

• 

Diabetes & Blodsocker

325 kr

Diabetes & Blodsocker mängd

Lägg i varukorg