Vad ingår?

Transglutaminas-antikroppar (tTG-IgA)/ Glutenintoleranstest

tTG-IgA (glutenintoleranstest) är den viktigaste blodmarkören vid utredning av celiaki. Vid sjukdomen bildar immunförsvaret antikroppar mot enzymet vävnadstransglutaminas när gluten intas. Ett förhöjt värde talar för celiaki, men diagnosen behöver alltid bedömas tillsammans med symtom och ibland kompletteras med ytterligare prover eller tunntarmsbiopsi.

Varför bör man testa transglutaminasantikroppar?

Läkaren rekommenderar ofta ett tTG-IgA-prov om du har långvariga magbesvär, diarré, uppblåsthet eller oförklarlig viktnedgång. Dessutom kan analysen vara aktuell vid järnbrist, blodbrist eller vitaminbrist utan tydlig förklaring eftersom celiaki kan försämra upptaget av näringsämnen.

Barn med dålig längdtillväxt eller vuxna med benskörhet, återkommande buksmärtor eller kronisk trötthet kan också ha nytta av analysen. Dessutom rekommenderar läkaren ofta provet till personer med nära släktingar som har celiaki eller andra autoimmuna sjukdomar, exempelvis typ 1-diabetes eller autoimmun sköldkörtelsjukdom.

Vidare använder läkaren analysen för att följa personer med känd celiaki och bedöma hur väl en glutenfri kost fungerar. Därför spelar tTG-IgA en viktig roll både vid diagnos och uppföljning.

Vad innebär ett avvikande transglutaminasantikroppar?

Ett förhöjt tTG-IgA-värde talar starkt för celiaki, särskilt om personen samtidigt har typiska symtom. Ju högre antikroppsnivån är, desto större är sannolikheten att tunntarmens slemhinna har påverkats av gluten.

Samtidigt kan ett positivt resultat ibland förekomma vid andra autoimmuna sjukdomar eller leversjukdomar. Därför räcker blodprovet inte alltid för att ställa diagnosen. Läkaren kompletterar vid behov utredningen med tunntarmsbiopsi eller ytterligare laboratorieprover.

Ett normalt tTG-IgA utesluter inte alltid celiaki. Personer med IgA-brist kan nämligen få ett falskt negativt resultat. Därför analyserar läkaren ofta total-IgA samtidigt för att säkerställa att provsvaret går att tolka korrekt.

Transglutaminasantikroppar i relation till andra prover

Läkaren analyserar nästan alltid tTG-IgA tillsammans med total-IgA. Om patienten har IgA-brist kompletterar läkaren i stället utredningen med IgG-baserade celiakiprover, exempelvis tTG-IgG eller deamiderat gliadinpeptid-IgG (DGP-IgG).

Dessutom analyserar läkaren ofta blodstatus, ferritin, vitamin B12, folat och vitamin D eftersom celiaki kan leda till brist på flera viktiga näringsämnen. Om diagnosen fortfarande är osäker kan läkaren dessutom rekommendera gastroskopi med tunntarmsbiopsi för att bekräfta sjukdomen.

Genom att kombinera blodprover, patientens symtom och ibland vävnadsprov får läkaren en säker diagnos och kan rekommendera rätt behandling.

Kan ge vägledning vid

• Misstanke om celiaki (glutenintolerans)
• Långvariga magbesvär
• Diarré eller uppblåsthet
• Järn- eller vitaminbrist utan känd orsak
• Ofrivillig viktnedgång
• Trötthet och näringsbrist
• Screening hos personer med ökad risk för celiaki