Bilirubin

Vad är bilirubin?

Bilirubin är ett gulaktigt ämne som kroppen bildar när gamla röda blodkroppar bryts ner. Mjälten tar hand om de åldrande blodkropparna och frigör hemoglobin. Därefter omvandlar kroppen hemoglobin till bilirubin. Levern tar sedan upp bilirubinet, förändrar det till en vattenlöslig form och skickar vidare ämnet till gallan. Slutligen lämnar bilirubinet kroppen via tarmen.

Denna process pågår varje dag och hjälper kroppen att göra sig av med nedbrytningsprodukter på ett säkert sätt. Om levern, gallvägarna eller nedbrytningen av röda blodkroppar inte fungerar normalt kan bilirubin börja ansamlas i blodet. Därför använder läkaren bilirubin som en viktig markör vid utredning av lever- och gallvägssjukdomar.

Ett förhöjt bilirubinvärde orsakar inte alltid sjukdom. Många friska personer har exempelvis Gilberts syndrom, en ärftlig och helt ofarlig variation som kan ge ett lätt förhöjt bilirubin under perioder med fasta, stress eller infektion.

Varför bör man testa bilirubin?

Läkaren kan vilja kontrollera bilirubin om du får gul hud, gula ögonvitor, mörk urin eller ljus avföring. Dessa symtom kan tyda på att levern eller gallvägarna inte fungerar normalt.

Dessutom kontrollerar läkaren bilirubin om andra leverprover avviker eller om du har långvarig trötthet, buksmärta eller misstänkt leversjukdom.

Läkaren använder också analysen när en blodsjukdom kan orsaka en ökad nedbrytning av röda blodkroppar. Bilirubin hjälper då läkaren att avgöra om den ökade nedbrytningen påverkar kroppen.

Regelbundna kontroller hjälper dessutom läkaren att följa utvecklingen vid flera kroniska lever- och gallvägssjukdomar.

Vad innebär ett avvikande bilirubinvärde?

Ett förhöjt bilirubinvärde kan bero på flera olika orsaker. Leversjukdomar, gallsten, inflammation i gallvägarna eller ökad nedbrytning av röda blodkroppar hör till de vanligaste förklaringarna. Dessutom ger Gilberts syndrom ofta ett lätt förhöjt bilirubin utan att personen har någon leversjukdom.

Om bilirubinet stiger kraftigt kan huden och ögonvitorna bli gula. Personen kan dessutom få mörk urin och ibland klåda, särskilt om gallflödet har minskat.

Ett lågt bilirubinvärde har däremot ingen känd medicinsk betydelse och kräver normalt ingen utredning.

Läkaren bedömer alltid bilirubin tillsammans med övriga blodprover och patientens symtom innan han eller hon ställer en diagnos.

Bilirubin i relation till andra prover

Läkaren kontrollerar nästan alltid bilirubin tillsammans med ALAT, ASAT, ALP och Gamma-GT. Dessa analyser hjälper läkaren att avgöra om problemet framför allt finns i levern eller i gallvägarna.

Dessutom kontrollerar läkaren ofta albumin och PK(INR) när han eller hon vill bedöma leverns funktion mer omfattande.

Om läkaren misstänker ökad nedbrytning av röda blodkroppar kompletterar han eller hon dessutom utredningen med blodstatus, retikulocyter, LD, haptoglobin och ibland ett blodutstryk.

Den samlade informationen ger en betydligt säkrare bedömning än ett enskilt bilirubinprov.

Provtagningsinformation

1. Du behöver inte fasta inför provtagningen, men 4–6 timmars fasta kan rekommenderas för ett mer tillförlitligt resultat.
2. Drick vatten som vanligt och undvik att bli uttorkad före provtagningen.
3. Ta dina ordinerade läkemedel som vanligt, om inte din läkare har gett andra instruktioner.
4. Undvik intensiv fysisk aktivitet och alkohol det senaste dygnet före provtagningen.
5. Provet tas helst på morgonen om det ingår i en leverutredning.
6. Bilirubin analyseras ofta tillsammans med ALAT, ASAT, ALP och GGT för en mer komplett bedömning av leverfunktionen.

Provtagningsställen