Kortisol

Vad är Kortisol?

Kortisol är ett blodprov som mäter kroppens viktigaste stresshormon. Binjurarna producerar kortisol och frisätter hormonet enligt en tydlig dygnsrytm. Nivån är normalt högst på morgonen och sjunker sedan successivt under dagen.

Kortisol hjälper kroppen att reglera ämnesomsättning, blodtryck, blodsocker och immunförsvar. Dessutom hjälper hormonet kroppen att hantera fysisk och psykisk stress. Därför kan både för höga och för låga nivåer påverka hälsan.

Flera sjukdomar kan förändra kortisolnivån. Exempelvis kan sjukdomar i binjurarna eller hypofysen påverka hormonproduktionen. Även vissa läkemedel kan förändra resultatet.

Varför bör man testa Kortisol?

Läkaren kan rekommendera ett kortisolprov om du har långvarig trötthet, oförklarlig viktuppgång, högt blodtryck eller andra symtom som väcker misstanke om en hormonrubbning.

Dessutom passar analysen om läkaren misstänker Cushings syndrom, Addisons sjukdom eller annan sjukdom som påverkar binjurarna eller hypofysen.

Läkaren kan också använda analysen för att följa en tidigare diagnos eller bedöma effekten av behandling.

Vad ingår?

Hormonanalys

Kortisol

Binjurarna producerar kortisol och reglerar kroppens stressreaktion, energiomsättning, immunförsvar och blodtryck. Analysen visar om kortisolnivån ligger inom det normala referensintervallet vid provtagningstillfället.

Vad innebär ett avvikande Kortisol?

Ett högt kortisol kan förekomma vid Cushings syndrom, långvarig stress eller behandling med kortisonläkemedel. Samtidigt kan även akuta sjukdomar och kraftig fysisk belastning tillfälligt höja nivån.

Ett lågt kortisol kan tyda på Addisons sjukdom eller annan nedsatt funktion i binjurarna eller hypofysen. Låga nivåer kan bland annat orsaka trötthet, lågt blodtryck, viktnedgång och yrsel.

Läkaren väger alltid samman provsvaret med symtom, provtagningstid och sjukdomshistoria innan han eller hon ställer en diagnos.

Kortisol i relation till andra prover

Läkaren kombinerar ofta kortisol med ACTH eftersom analyserna tillsammans hjälper läkaren att skilja mellan olika hormonella sjukdomar.

Vid behov kompletterar läkaren utredningen med DHEAS, natrium, kalium, glukos eller andra hormonanalyser beroende på symtom och frågeställning. Läkaren kan dessutom rekommendera ett Synacthen-test eller andra hormonundersökningar om resultaten kräver en mer omfattande utredning.

Den samlade informationen ger en betydligt säkrare bedömning än ett enskilt kortisolprov.

Vad kan testet hjälpa till att upptäcka?

Analysen kan ge vägledning vid misstanke om:

• Långvarig stressbelastning
• Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom)
• Förhöjd kortisolproduktion (Cushings syndrom)
• Oförklarlig trötthet eller utmattning
• Hormonell obalans
• Uppföljning av tidigare avvikande kortisolvärden

Ett enstaka kortisolvärde kan inte ensamt ställa diagnos. Vi alltid tolkar resultatet tillsammans med symtom, provtagningstid och ibland kompletterar vi med ytterligare hormonprover eller funktionstester.

Varför bör man testa kortisol?

Läkaren kan rekommendera ett kortisolprov om du känner dig ovanligt trött, har lågt blodtryck, går ner i vikt utan tydlig orsak eller upplever återkommande yrsel. Dessa symtom kan ibland bero på kortisolbrist.

Dessutom kan läkaren analysera kortisol om du har snabb viktuppgång, högt blodtryck, diabetes, muskelsvaghet eller lätt får blåmärken. Sådana symtom kan tala för ett långvarigt överskott av kortisol.

Läkaren använder också analysen vid misstanke om Addisons sjukdom, Cushings syndrom eller andra hormonella sjukdomar som påverkar binjurarna. Dessutom följer läkaren ofta kortisolnivån hos personer som har genomgått behandling för dessa sjukdomar.

I vissa situationer räcker inte ett vanligt blodprov. Då kan läkaren komplettera utredningen med salivprov, urinprov eller särskilda belastningstester. Dessa undersökningar ger en mer detaljerad bild av hur binjurarna fungerar under olika förhållanden.

Vad innebär ett avvikande kortisol?

Ett lågt kortisolvärde kan bero på Addisons sjukdom eller en sjukdom i hypofysen som leder till låg ACTH-produktion. Dessutom kan långvarig behandling med kortisonläkemedel minska kroppens egen kortisolproduktion. Vanliga symtom är trötthet, viktnedgång, lågt blodtryck, yrsel, illamående och ibland mörkare hud.

Ett högt kortisolvärde kan bero på Cushings syndrom, där kroppen producerar för mycket kortisol under lång tid. Personer med Cushings syndrom utvecklar ofta bukfetma, högt blodtryck, muskelsvaghet, diabetes och tunn hud som lätt får blåmärken.

Samtidigt kan kraftig stress, infektioner, operationer och vissa läkemedel tillfälligt höja kortisolnivån. Därför räcker ett enstaka blodprov sällan för att fastställa diagnosen. Läkaren väger alltid samman provsvaret med symtomen och resultaten från andra undersökningar.

Provtagningsinformation

• Provet bör i regel tas på morgonen, då kortisol normalt är som högst.
• Undvik intensiv fysisk aktivitet och större stress precis före provtagningen om möjligt.
• Kortisonläkemedel kan påverka resultatet och bör alltid anges vid provtagningen.
• Din läkare kan vid behov rekommendera kompletterande utredning om resultatet avviker.

Provtagningsställen