Albumin

Albumin

Vad är albumin?

Det är det vanligaste proteinet i blodet. Levern producerar albumin varje dag och skickar ut proteinet i blodbanan. Detta har flera viktiga uppgifter. Proteinet hjälper bland annat till att hålla kvar vätska i blodkärlen, transportera hormoner, vitaminer, läkemedel och fettsyror samt bidra till kroppens normala ämnesomsättning.

En normal albuminnivå hjälper kroppen att hålla rätt vätskebalans. Om albuminnivån sjunker kan vätska lättare lämna blodkärlen och samlas i vävnaderna. Då kan personen utveckla svullnad, framför allt i benen eller runt anklarna.

Albumin förändras ofta långsamt. Därför använder läkaren analysen för att bedöma leverns förmåga att producera protein, kroppens näringstillstånd och flera kroniska sjukdomar. Samtidigt påverkar även inflammation och vissa njursjukdomar albuminvärdet. Därför tolkar läkaren alltid resultatet tillsammans med andra laboratorieprover.

Varför bör man testa albumin?

Läkaren kan vilja kontrollera albumin om du har långvarig trötthet, svullna ben, misstänkt leversjukdom eller kronisk njursjukdom. Analysen hjälper då läkaren att bedöma om kroppen producerar och behåller tillräckligt med albumin.

Dessutom kontrollerar läkaren albumin hos personer med undernäring, långvariga tarmsjukdomar eller andra tillstånd som försämrar upptaget av näringsämnen.

Läkaren använder också albumin när han eller hon följer utvecklingen vid kroniska sjukdomar eller vill bedöma kroppens allmänna hälsotillstånd. Regelbundna kontroller visar om behandlingen förbättrar kroppens proteinbalans över tid.

Vad innebär ett avvikande albuminvärde?

Ett lågt albuminvärde kan bero på leversjukdom, njursjukdom, undernäring eller långvarig inflammation. Personen kan då få svullna ben, vätskeansamling i buken eller andra tecken på rubbad vätskebalans. Samtidigt avgör inte ett lågt Albumin ensam vilken sjukdom som ligger bakom förändringen.

Ett högt albuminvärde beror oftast på vätskebrist. När kroppen förlorar vätska blir blodet mer koncentrerat och albuminvärdet stiger. Själva albuminproduktionen har då vanligtvis inte ökat.

Läkaren bedömer därför alltid detta tillsammans med patientens symtom, vätskestatus och övriga laboratorieprover innan han eller hon ställer en diagnos.

Albumin i relation till andra prover

Läkaren kontrollerar nästan alltid albumin tillsammans med ALAT, ASAT, ALP, Gamma-GT, bilirubin och PK(INR) när en leversjukdom misstänks. Dessa analyser ger tillsammans en tydlig bild av leverns funktion.

Dessutom kontrollerar läkaren ofta kreatinin, Cystatin C, eGFR och urin-albumin om en njursjukdom kan ligga bakom det låga albuminvärdet.

Om läkaren misstänker undernäring eller en kronisk inflammatorisk sjukdom kompletterar han eller hon ofta utredningen med CRP, blodstatus och andra relevanta analyser.

Den samlade informationen ger en betydligt säkrare bedömning än ett enskilt albuminprov.

Provtagningsinformation

1. Du behöver inte fasta inför provtagningen.
2. Drick normala mängder vatten före provtagningen och undvik att bli uttorkad.
3. Ta dina ordinerade läkemedel som vanligt, om inte din läkare har gett andra instruktioner.
4. Undvik intensiv fysisk aktivitet det senaste dygnet före provtagningen.
5. Alkohol påverkar normalt inte albuminvärdet, men undvik större alkoholintag dygnet före provtagningen.
6. Provet kan tas när som helst under dagen.

Hitta ditt närmaste provtagningsställe →