Kreatinin

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en restprodukt som bildas när musklerna använder kreatin för att producera energi. Kroppen producerar restprodukten kontinuerligt, och njurarna filtrerar därefter bort ämnet från blodet och utsöndrar det via urinen. Därför använder läkare kreatinin som en av de viktigaste markörerna för att bedöma njurarnas funktion.

Mängden kreatinin påverkas inte bara av njurarna. Muskelmassa, ålder, kön och i viss mån kosten kan också förändra värdet. En vältränad person med stor muskelmassa har därför ofta ett högre värdet än en äldre person med liten muskelmassa, trots att båda har normala njurar.

Läkaren använder sällan kreatinin ensamt för att bedöma njurfunktionen. I stället beräknar läkaren vanligtvis eGFR (uppskattad glomerulär filtrationshastighet) utifrån kreatinin och kompletterar ofta med andra njurprover. Därför ger kreatinin störst värde när läkaren tolkar det tillsammans med övriga laboratorieprover och patientens kliniska situation.

Varför bör man testa det?

Läkaren rekommenderar ofta ett kreatininprov om det finns misstanke om nedsatt njurfunktion. Exempelvis kan analysen vara aktuell vid högt blodtryck, diabetes, långvarig njursjukdom eller symtom som svullna ben, trötthet eller minskad urinmängd.

Dessutom kontrollerar läkaren detta innan vissa röntgenundersökningar med kontrastmedel och före behandling med läkemedel som kan påverka njurarna. Många läkemedel utsöndras nämligen via njurarna, och därför behöver läkaren känna till njurfunktionen innan behandlingen startar.

Vidare använder läkaren detta för att följa personer med kronisk njursjukdom eller andra sjukdomar som kan påverka njurarna över tid. Därför ingår kreatinin i många hälsokontroller och medicinska utredningar.

Vad innebär ett avvikande kreatinin?

Ett förhöjt värde tyder oftast på att njurarna filtrerar blodet sämre än normalt. Vanliga orsaker är kronisk njursjukdom, akut njurskada, uttorkning eller vissa läkemedel. Samtidigt kan en stor muskelmassa också ge ett något högre kreatinin utan att njurarna är sjuka.

Ett lågt värde har däremot sällan någon medicinsk betydelse. Värdet kan vara lägre hos äldre personer, personer med liten muskelmassa eller under graviditet.

Eftersom kreatinin påverkas av flera olika faktorer räcker ett enskilt prov inte alltid för att bedöma njurarnas funktion. Därför väger läkaren alltid samman kreatinin med eGFR, andra laboratorieprover och patientens symtom.

Kreatinin i relation till andra prover

Läkaren analyserar nästan alltid detta tillsammans med eGFR eftersom eGFR ger en bättre uppskattning av njurarnas filtrationsförmåga. Dessutom kompletterar läkaren ofta utredningen med Cystatin C, särskilt när muskelmassan kan påverka värdet.

Läkaren analyserar dessutom ofta urea, natrium, kalium och urin-albumin eller albumin/kreatinin-kvot (AKR) för att få en mer komplett bild av njurarnas funktion. Om läkaren misstänker diabetes eller högt blodtryck som bakomliggande orsak kompletterar han eller hon ofta utredningen med HbA1c, glukos och blodtrycksmätning.

Genom att kombinera flera laboratorieprover kan läkaren upptäcka njursjukdom tidigt och följa utvecklingen på ett tillförlitligt sätt.

Provtagningsinformation

1. Du behöver inte fasta inför provtagningen.
2. Drick normala mängder vatten före provtagningen och undvik att bli uttorkad.
3. Undvik intensiv fysisk aktivitet under 24 timmar före provtagningen eftersom den kan påverka kreatininvärdet.
4. Undvik att äta en stor mängd tillagat kött strax före provtagningen.
5. Ta dina ordinerade läkemedel som vanligt, om inte din läkare har gett andra instruktioner.
6. Provet kan tas när som helst under dagen.

Provtagningsställen