DXA-undersökning

Hur starkt är ditt skelett? Hur stor del av din kropp består av fett respektive fettfri massa? Och hur fördelar kroppen fettet? En vanlig våg kan inte svara på de frågorna. Däremot kan en DXA-undersökning ge betydligt mer information.

DXA står för Dual-energy X-ray Absorptiometry och använder röntgenteknik med mycket låg stråldos. Tekniken kan bland annat mäta bentäthet och analysera kroppssammansättning. Därför använder sjukvården DXA vid utredning av osteoporos, samtidigt som tekniken även kan hjälpa personer som vill få en mer detaljerad bild av kroppens sammansättning.

Det finns dock olika typer av DXA-undersökningar, och de svarar på olika frågor. En DXA bentäthetsmätning fokuserar framför allt på skelettet och kan hjälpa till att upptäcka låg bentäthet och osteoporos. En DXA kroppssammansättning fokuserar istället på exempelvis fettmassa, fettprocent, fettfri massa och hur dessa fördelar sig i kroppen.

I den här artikeln går vi igenom hur DXA fungerar, skillnaden mellan undersökningarna, vem som kan ha nytta av dem och hur du kan använda resultatet för att få bättre kunskap om din kropp.

Vad är DXA?

DXA använder två röntgenstrålar med olika energinivåer. Kroppens vävnader absorberar strålningen på olika sätt. Tekniken kan därför skilja mellan exempelvis benvävnad, fett och annan mjukvävnad.

Undersökningen går snabbt och kräver vanligtvis inga komplicerade förberedelser. Du ligger på rygg på en undersökningsbrits medan en scanner rör sig ovanför kroppen och genomför mätningen.

Dessutom använder DXA en mycket låg stråldos. Sahlgrenska Universitetssjukhuset beskriver stråldosen vid deras DXA-undersökning som låg och jämför den med den naturliga bakgrundsstrålning som en person utsätts för under ungefär en dags utomhusvistelse.

DXA ger alltså mycket information samtidigt som undersökningen är enkel att genomföra.

Två olika DXA-undersökningar – vad vill du veta?

När du funderar på att göra en DXA behöver du först ställa en enkel fråga:

Vill du veta mer om ditt skelett eller om din kroppssammansättning?

Svaret avgör vilken undersökning som passar bäst.

DXA bentäthet

En DXA bentäthetsmätning fokuserar på skelettet. Undersökningen mäter mängden mineral i skelettet och hjälper till att bedöma bentätheten.

Sjukvården använder framför allt undersökningen när man vill utreda osteoporos, även kallat benskörhet, eller bedöma risken för framtida frakturer.

DXA kroppssammansättning

En DXA kroppssammansättning har ett annat fokus. Här analyserar man istället hur kroppen består av och fördelar bland annat:

fettmassa
kroppsfett i procent
fettfri massa
mjukvävnad
fettfördelning mellan olika delar av kroppen
visceralt fett i bukområdet

Därför passar undersökningen exempelvis personer som vill följa en viktminskning, träning eller förändringar i kroppssammansättningen över tid.

Det är viktigt att skilja undersökningarna åt. DXA kroppssammansättning ersätter inte en DXA bentäthetsmätning när frågan gäller osteoporos. På samma sätt ger en vanlig bentäthetsmätning inte samma detaljerade analys av kroppssammansättningen.

DXA bentäthetsmätning – när du vill kontrollera skelettet

Skelettet förändras under hela livet. Under yngre år bygger kroppen upp benmassa. Senare i livet minskar benmassan gradvis, och hos vissa personer går utvecklingen snabbare.

Om bentätheten sjunker tillräckligt mycket ökar risken för frakturer. Vid osteoporos kan skelettet bli så skört att ett fall eller en relativt liten belastning leder till ett benbrott.

Problemet är att du vanligtvis inte känner att bentätheten minskar.

Osteoporos kan utvecklas utan tydliga symtom. Därför upptäcker många problemet först efter en fraktur. 1177 beskriver just att osteoporos i sig inte behöver ge några symtom innan ett benbrott uppstår.

Här fyller DXA en viktig funktion. Istället för att försöka bedöma skelettets styrka utifrån hur du känner dig kan man faktiskt mäta bentätheten.

Vad mäter man vid DXA bentäthet?

Vid en central DXA mäter man vanligtvis bentätheten i områden där osteoporosrelaterade frakturer har stor betydelse. Framför allt undersöker man ofta:

ländryggen
höften
lårbenshalsen

Resultatet ger information om din benmineraltäthet, ofta förkortad BMD – Bone Mineral Density.

Därefter kan man jämföra resultatet med referensvärden.

Ett vanligt mått heter T-score. T-score visar hur din bentäthet förhåller sig till bentätheten hos en referenspopulation av yngre vuxna.

Generellt gäller följande gränser vid diagnostik av osteoporos:

T-score över -1,0: normal bentäthet.

T-score mellan -1,0 och -2,5: låg bentäthet, ofta kallad osteopeni.

och

T-score -2,5 eller lägre: nivå som uppfyller bentäthetskriteriet för osteoporos.

Samtidigt räcker inte en enda siffra alltid för att beskriva hela frakturrisken. Ålder, tidigare frakturer, ärftlighet, läkemedel, rökning, vikt och andra sjukdomar spelar också roll. Därför behöver läkaren väga samman DXA-resultatet med andra riskfaktorer när frågan gäller medicinsk utredning och behandling.

Varför kan det vara klokt att kontrollera bentätheten?

Osteoporos handlar inte bara om ett lågt mätvärde. Det viktiga är att ett svagare skelett ökar risken för frakturer.

Frakturer i exempelvis höft och ryggkotor kan påverka både rörlighet, självständighet och livskvalitet. Därför betonar Socialstyrelsen vikten av tidigare diagnostik och bättre tillgång till bentäthetsmätning med DXA vid förhöjd frakturrisk.

Ju tidigare man identifierar en relevant risk, desto tidigare kan man också ta ställning till lämpliga åtgärder.

Det kan handla om fysisk aktivitet och styrketräning, fallprevention och tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin. För personer med osteoporos och tillräckligt hög frakturrisk kan läkare dessutom rekommendera läkemedelsbehandling.

DXA kan därför utgöra en viktig del av beslutsunderlaget.

Vem bör särskilt tänka på sin bentäthet?

Alla behöver inte göra en DXA bentäthetsmätning. Däremot finns flera faktorer som kan öka risken för osteoporos eller fraktur.

Det kan exempelvis vara relevant att diskutera bentäthetsmätning om du:

har haft en fraktur efter ett relativt lindrigt fall eller trauma
har osteoporos i familjen
har haft en höftfraktur hos en förälder
har minskat tydligt i längd
har risk för kotkompression
använder eller har använt kortison under längre tid
har en sjukdom som kan påverka skelettet
har låg kroppsvikt
röker
har andra kända riskfaktorer för osteoporos

Dessutom ökar risken med stigande ålder.

1177 rekommenderar bland annat utredning av frakturrisk hos personer över 50 år som har fått en fraktur som kan bero på benskörhet. Socialstyrelsen lyfter samtidigt fram klinisk riskbedömning och DXA vid förhöjd frakturrisk.

Därför bör man inte enbart tänka: ”Jag har inga symtom, alltså är mitt skelett starkt.” Just frånvaron av tidiga symtom gör osteoporos speciellt.

DXA kroppssammansättning – mer information än vikten på vågen

Den andra typen av DXA-undersökning svarar på en helt annan fråga.

Tänk dig två personer som båda väger 80 kilo och är lika långa. Trots samma vikt och samma BMI kan deras kroppar se helt olika ut.

Den ena personen kan ha större mängd muskelmassa och mindre fettmassa. Den andra kan ha mindre muskelmassa och mer fett. Ändå visar vågen exakt samma siffra.

Därför berättar kroppsvikten bara en del av historien.

Med DXA kroppssammansättning kan du få en betydligt mer detaljerad bild av vad kroppen faktiskt består av.

Vad visar DXA kroppssammansättning?

En analys av kroppssammansättningen kan ge information om bland annat total fettmassa, fettprocent, fettfri massa och hur dessa fördelar sig mellan olika delar av kroppen.

Dessutom kan analysen ge information om fett i bukområdet, inklusive visceralt fett.

Det gör DXA särskilt intressant för personer som vill följa kroppens förändring över tid.

Anta exempelvis att du har gått ner tio kilo. Vågen berättar att du har blivit tio kilo lättare, men den berättar inte vad du har förlorat.

Har du framför allt minskat fettmassan?

Har du samtidigt förlorat en betydande mängd fettfri massa?

Eller har din kroppssammansättning förändrats på ett helt annat sätt?

Med en mer detaljerad kroppssammansättningsanalys kan du få bättre förutsättningar att förstå förändringen.

Därför kan DXA ge ett värdefullt komplement till vikt, BMI och midjemått när målet är att förstå kroppssammansättningen.

DXA vid viktminskning

Vid viktminskning fokuserar många nästan helt på siffran på vågen. Men målet handlar ofta inte enbart om att väga mindre.

För många är målet istället att minska fettmassan samtidigt som man bevarar så mycket fettfri massa som möjligt.

Här kan en DXA kroppssammansättning ge ett tydligare utgångsläge.

Om du gör en undersökning innan eller under en livsstilsförändring får du ett mätvärde att jämföra med senare. Vid en uppföljande undersökning kan du sedan se hur kroppssammansättningen har förändrats.

Det kan göra framstegen tydligare.

Du kanske exempelvis bara har gått ner några kilo på vågen men samtidigt minskat fettmassan och förändrat kroppssammansättningen i önskad riktning. Utan en mer detaljerad mätning kan sådana förändringar vara svåra att upptäcka.

DXA kan därför ge ytterligare information när du vill följa resultatet av en viktminskning på ett mer detaljerat sätt.

DXA för dig som tränar – se mer än siffran på vågen

Även för dig som tränar regelbundet kan DXA kroppssammansättning ge värdefull information. En vanlig våg visar bara din totala vikt. Dessutom kan BMI ge en grov bild av förhållandet mellan vikt och längd. Däremot berättar varken vågen eller BMI hur mycket fett respektive fettfri massa kroppen innehåller.

Det blir särskilt relevant vid styrketräning. Om du bygger muskelmassa samtidigt som du minskar fettmassan kanske kroppsvikten förändras väldigt lite. Vågen kan därför ge intrycket av att ingenting händer, trots att kroppssammansättningen förändras tydligt.

En DXA-undersökning kan då ge en mer detaljerad bild. Du kan exempelvis jämföra fettmassa och fettfri massa mellan olika mättillfällen. Dessutom kan du se hur dessa fördelar sig mellan olika delar av kroppen.

Därför passar DXA inte bara personer som vill gå ner i vikt. Undersökningen kan även passa dig som tränar regelbundet och vill följa kroppens förändring på ett mer detaljerat sätt.

Visceralt fett – fett som sitter djupare i buken

Allt kroppsfett sitter inte på samma plats. Underhudsfettet ligger direkt under huden, medan visceralt fett ligger djupare i buken runt de inre organen.

Mängden fett och framför allt fettets fördelning har betydelse för hälsan. Därför kan information om bukens fettfördelning ge ytterligare kunskap som en vanlig våg inte kan erbjuda.

En DXA kroppssammansättning kan uppskatta mängden visceralt fett i bukområdet. Därmed får du ytterligare en parameter att följa tillsammans med exempelvis kroppsvikt, midjemått, blodtryck och blodprover.

Samtidigt ska man inte tolka ett enskilt värde isolerat. Hälsa beror på många faktorer. Därför ger DXA framför allt ytterligare information som du kan sätta in i ett större sammanhang.

DXA, BMI eller en vanlig våg – vad är skillnaden?

BMI och kroppsvikt fyller fortfarande en funktion. De är enkla mått och gör det lätt att följa viktförändringar över tid. Däremot har de tydliga begränsningar.

BMI räknar endast på längd och vikt. Måttet skiljer alltså inte mellan fettmassa och fettfri massa.

En person med mycket muskelmassa kan därför få ett högt BMI utan att ha en hög kroppsfettprocent. På samma sätt kan en person med ett BMI inom normalområdet ändå ha relativt låg muskelmassa eller högre fettandel.

En vanlig våg har samma grundläggande begränsning. Om vågen visar 75 kilo vet du fortfarande inte hur dessa 75 kilo fördelar sig.

DXA ger däremot betydligt mer detaljerad information om kroppssammansättningen. Därför behöver du inte välja mellan metoderna. Tvärtom kan du använda dem tillsammans.

Vikten visar hur mycket du väger. BMI sätter vikten i relation till längden. DXA kroppssammansättning visar mer detaljerat vad kroppen består av.

Varför kan en uppföljande DXA ge ännu mer information?

En första DXA ger en ögonblicksbild. En senare mätning kan däremot hjälpa dig att se en utveckling.

Det gäller både kroppssammansättning och, när det finns medicinsk anledning, bentäthet.

Om du arbetar aktivt med viktminskning eller träning kan två mätningar vid olika tidpunkter exempelvis visa om fettmassan minskar samtidigt som du behåller fettfri massa.

På samma sätt kan vården använda upprepade bentäthetsmätningar i vissa situationer för att följa utvecklingen eller effekten av behandling. 1177 beskriver att bentäthetsmätning även kan användas för att följa behandling av benskörhet.

Hur ofta du behöver göra en ny undersökning beror däremot på varför du gjorde den första. Vid medicinsk uppföljning av bentäthet bör läkare därför avgöra ett lämpligt intervall utifrån dina förutsättningar.

När det gäller kroppssammansättning behöver du också ge kroppen tid att förändras. Täta mätningar ger sällan lika mycket information som en genomtänkt uppföljning efter en längre period av träning, kostförändring eller viktminskning.

Hur går en DXA-undersökning till?

Många föreställer sig en komplicerad röntgenundersökning när de hör ordet DXA. I praktiken går undersökningen enkelt till.

Du ligger på rygg på en undersökningsbrits. DXA-apparaten mäter sedan det aktuella området eller kroppen, beroende på vilken typ av undersökning du gör.

Undersökningen gör inte ont. Dessutom behöver du inte gå in i någon tunnel som vid en MR-undersökning.

Vid bentäthetsmätning undersöker man framför allt områden som höft och ländrygg. 1177 beskriver att apparaten skickar en mycket svag röntgenstråle genom den del av skelettet som man vill mäta.

Vid DXA kroppssammansättning analyserar apparaten istället kroppens olika vävnader för att skapa en detaljerad bild av kroppssammansättningen.

Det viktigaste är att du ligger stilla under själva mätningen. På så sätt får apparaten så bra mätdata som möjligt.

Behöver jag förbereda mig inför DXA?

En DXA bentäthetsmätning kräver normalt inga omfattande förberedelser. Enligt 1177 behöver du vanligtvis inte förbereda dig särskilt inför en bentäthetsmätning.

Däremot behöver du ta bort metallföremål som kan störa mätningen. Smycken, metallknappar och andra föremål nära området som apparaten undersöker kan påverka resultatet.

Vid en kroppssammansättningsmätning är det också klokt att följa mottagningens instruktioner inför besöket, eftersom standardiserade förhållanden kan underlätta jämförelsen om du vill göra nya mätningar senare.

Du får information om eventuella särskilda instruktioner inför din undersökning.

Innebär DXA mycket strålning?

DXA använder röntgenstrålning, men stråldosen är mycket låg.

1177 beskriver bentäthetsmätningen som en undersökning där apparaten använder en mycket svag röntgenstråle. Det är en viktig skillnad jämfört med flera andra röntgenbaserade undersökningar.

Samtidigt ska man alltid använda medicinsk strålning med eftertanke. Därför ska du också informera mottagningen om du är gravid eller tror att du kan vara gravid.

1177 anger att man väntar med bentäthetsmätning under graviditet tills barnet har fötts. Om du ammar går det däremot bra att genomföra undersökningen.

Gör DXA ont?

Nej. Själva mätningen orsakar ingen smärta.

Du ligger stilla på en brits medan apparaten genomför undersökningen. Du behöver varken nålar eller injektioner för en vanlig DXA-mätning.

Därför upplever många undersökningen som enkel.

För personer som tycker att MR-kameror känns trånga kan det dessutom vara bra att veta att DXA-apparaten inte omsluter kroppen på samma sätt som en magnetkamera.

DXA bentäthet och osteoporos – en viktig skillnad mellan risk och diagnos

När man diskuterar bentäthet är det viktigt att skilja mellan olika delar av bedömningen.

En DXA kan mäta bentätheten mycket noggrant. Däremot beror risken för framtida fraktur på mer än enbart bentätheten.

Läkaren kan därför väga in flera faktorer, till exempel:

ålder
tidigare frakturer
ärftlighet
kroppsvikt
rökning
kortisonbehandling
andra sjukdomar
andra läkemedel
fallrisk

Dessutom kan läkaren använda verktyget FRAX för att uppskatta risken för vissa osteoporosrelaterade frakturer under de kommande tio åren. 1177 beskriver hur läkare kan kombinera information om bland annat livsstil, tidigare frakturer, sjukdomar och ärftlighet i denna riskbedömning.

DXA ger alltså en viktig pusselbit, men läkaren kan behöva lägga samman flera pusselbitar för att göra en fullständig medicinsk bedömning.

Kan man ha osteoporos utan att veta om det?

Ja, och det är en av anledningarna till att benskörhet förtjänar uppmärksamhet.

Du känner normalt inte hur tätt ditt skelett är. Därför kan en person ha minskad bentäthet under lång tid utan tydliga symtom.

Ibland upptäcker man problemet först när en fraktur uppstår.

1177 rekommenderar därför utredning av frakturrisk för personer över 50 år som får en fraktur som kan ha samband med benskörhet. Dessutom kan bland annat tydlig längdminskning ge anledning till vidare utredning.

Det betyder inte att alla behöver göra en DXA. Däremot bör personer med relevanta riskfaktorer inte vänta på att skelettet ska ”kännas svagt”, eftersom låg bentäthet inte fungerar på det sättet.

Kan DXA kroppssammansättning visa om jag är frisk?

Nej. En kroppssammansättningsanalys ger mycket information, men den ersätter inte en medicinsk hälsokontroll.

DXA kan exempelvis visa fettmassa, fettprocent och fettfri massa. Däremot berättar undersökningen inte allt om blodtryck, blodsocker, blodfetter, lever, njurar, hormoner eller andra viktiga delar av hälsan.

Därför kan du se DXA som ett komplement.

Om du vill skapa en bredare bild av din hälsa kan du kombinera information om kroppssammansättningen med exempelvis blodprover, blodtryck, levnadsvanor och din medicinska bakgrund.

På så sätt får du betydligt mer information än från en enskild siffra.

Vilken DXA ska jag välja?

Det enklaste sättet att välja rätt undersökning är att fundera på vilken fråga du vill få svar på.

Välj DXA kroppssammansättning om du vill:

mäta kroppens fettmassa
få information om kroppsfett i procent
analysera fettfri massa
se hur fett och fettfri massa fördelar sig
få information om visceralt fett
följa en viktminskning
följa förändringar i samband med träning
jämföra kroppssammansättningen över tid

Välj DXA bentäthetsmätning om du vill:

kontrollera din bentäthet
utreda misstanke om låg bentäthet
undersöka skelettet vid frågeställning om osteoporos
få ett underlag för bedömning av skelettets styrka
följa bentätheten när läkare rekommenderar uppföljning

Även om båda undersökningarna använder DXA-teknik har de alltså olika huvudsyften.

Om frågan gäller benskörhet ska du välja DXA bentäthet. Om du istället vill analysera fett, fettfri massa och kroppens sammansättning ska du välja DXA kroppssammansättning.

DXA i Stockholm

För dig som vill få mer information om din kropp eller ditt skelett erbjuder Hälsoprover två olika DXA-alternativ: DXA kroppssammansättning och DXA bentäthetsmätning.

För närvarande kan du genomföra dessa undersökningar i Stockholm på Sophiahemmet.

Det gör att du enkelt kan välja den undersökning som motsvarar din frågeställning och därefter få en objektiv mätning istället för att enbart förlita dig på exempelvis kroppsvikt, BMI eller en uppskattning av bentätheten.

Vanliga frågor om DXA

Vad står DXA för?

DXA står för Dual-energy X-ray Absorptiometry. Tekniken använder röntgenstrålar med olika energinivåer för att analysera kroppens vävnader.

Är DXA och DEXA samma sak?

Ja. Du kan stöta på både DXA och DEXA. Båda benämningarna syftar i praktiken på samma teknik. Idag använder man ofta förkortningen DXA.

Kan DXA upptäcka osteoporos?

En DXA bentäthetsmätning mäter bentätheten och spelar en central roll vid diagnostik av osteoporos. Läkaren kan samtidigt väga in andra riskfaktorer för att bedöma den samlade frakturrisken.

Visar DXA kroppssammansättning min muskelmassa?

DXA analyserar bland annat fettfri mjukvävnad, vilket ger användbar information när du vill följa kroppssammansättningen. Däremot ska du inte automatiskt likställa all fettfri massa med ren muskelmassa, eftersom fettfri massa även omfattar andra vävnader.

Kan jag använda DXA för att följa min viktminskning?

Ja. En DXA kroppssammansättning kan hjälpa dig att se hur fettmassa och fettfri massa förändras. Därför kan undersökningen ge mer information än en vanlig våg när du följer en viktminskning.

Kan jag göra DXA även om jag känner mig frisk?

Det beror på vilken undersökning du menar och vad du vill få ut av den. En kroppssammansättningsanalys kan ge information även till en person utan sjukdomssymtom. När det gäller bentäthetsmätning har undersökningen störst medicinskt värde när det finns en relevant frågeställning eller riskfaktorer för osteoporos.

Behöver jag göra både DXA kroppssammansättning och DXA bentäthet?

Inte nödvändigtvis. Undersökningarna har olika syften. Därför bör du välja utifrån vad du vill undersöka. Vill du analysera kroppssammansättningen väljer du kroppssammansättning. Vill du undersöka bentätheten väljer du bentäthetsmätning.

Kunskap gör det lättare att följa förändringar

Vi följer många delar av vår hälsa med siffror. Vi mäter blodtryck, tar blodprover och följer ibland vikt och midjemått. Däremot har vi ofta betydligt mindre information om skelettets bentäthet och kroppens faktiska sammansättning.

Här kan DXA fylla en viktig funktion.

För dig som vill förstå din kroppssammansättning kan undersökningen ge en detaljerad bild av fettmassa, fettfri massa och fettfördelning. Därför kan du få ett bättre utgångsläge när du arbetar med träning, viktminskning eller andra livsstilsförändringar.

För dig som behöver undersöka skelettet kan en DXA bentäthetsmätning istället ge viktig information om bentätheten. Eftersom osteoporos ofta utvecklas utan tydliga tidiga symtom kan en relevant utredning hjälpa till att upptäcka låg bentäthet innan ytterligare problem uppstår.

Framför allt handlar DXA därför om att ersätta gissningar med mätbar information.

Boka rätt DXA-undersökning

Vill du få en detaljerad bild av fettmassa, fettprocent, fettfri massa och fettfördelning? Då kan du välja DXA kroppssammansättning.

Vill du istället mäta bentätheten och kontrollera skelettet vid frågeställning om osteoporos eller låg bentäthet? Då väljer du DXA bentäthetsmätning.

Hälsoprover erbjuder för närvarande båda undersökningarna på Sophiahemmet i Stockholm.

Välj den DXA-undersökning som passar din frågeställning och ta nästa steg mot bättre kunskap om din kropp.

Bentäthetsmätning (DXA)

1795 kr

Kroppssammansättning (DXA)

1595 kr