Klorid

Klorid

Vad är klorid?

Det är en av kroppens viktigaste elektrolyter och finns framför allt i vätskan utanför kroppens celler. Mineralet samarbetar nära med natrium för att reglera vätskebalansen, blodvolymen och kroppens syra-basbalans. Dessutom hjälper klorid nerverna att skicka signaler, musklerna att arbeta normalt och magsäcken att producera saltsyra, som behövs för matsmältningen.

Njurarna styr mängden klorid i kroppen genom att anpassa hur mycket som lämnar kroppen via urinen. Samtidigt påverkar flera hormoner, bland annat aldosteron, denna reglering. Därför kan sjukdomar i njurarna, hjärtat, levern eller hormonsystemet förändra kloridnivån.

Klorid följer ofta förändringar i natrium, men värdet ger också viktig information om kroppens syra-basbalans. Därför använder läkaren nästan alltid klorid tillsammans med andra elektrolyter när han eller hon vill bedöma kroppens vätskebalans eller utreda en bakomliggande sjukdom.

Varför bör man testa klorid?

Läkaren kan rekommendera ett kloridprov om du har långvariga kräkningar, diarréer eller andra tillstånd som leder till stora vätskeförluster. Dessutom hjälper analysen läkaren att bedöma om kroppen har utvecklat en rubbning i elektrolytbalansen.

Läkaren analyserar också klorid hos personer med njursjukdom, hjärtsvikt eller leversjukdom eftersom dessa sjukdomar ofta påverkar kroppens salt- och vätskebalans. Dessutom kontrollerar läkaren klorid hos personer som använder vätskedrivande läkemedel eller får intravenös vätskebehandling.

Vidare ingår klorid i de flesta rutinmässiga elektrolytprover eftersom analysen kompletterar informationen från natrium och kalium. Regelbundna kontroller gör det dessutom lättare att upptäcka förändringar innan tydliga symtom utvecklas.

Vad innebär ett avvikande kloridvärde?

Ett lågt kloridvärde kallas hypokloremi. Vanliga orsaker är långvariga kräkningar, behandling med vätskedrivande läkemedel eller vissa hormonella sjukdomar. Dessutom kan rubbningar i syra-basbalansen sänka kloridnivån. Många personer märker inte av en lätt sänkning, men uttalade förändringar kan ge trötthet, muskelsvaghet, yrsel och påverkan på vätskebalansen.

Ett högt kloridvärde kallas hyperkloremi. Den vanligaste orsaken är vätskebrist, men njursjukdomar och vissa former av metabol acidos kan också höja värdet. I dessa fall beror symtomen oftast på den bakomliggande sjukdomen och inte på kloridnivån i sig.

Eftersom många olika tillstånd påverkar kloridvärdet behöver läkaren alltid bedöma resultatet tillsammans med patientens symtom, övriga blodprover och den kliniska undersökningen.

Klorid i relation till andra prover

Läkaren analyserar nästan alltid klorid tillsammans med natrium, kalium och bikarbonat eftersom dessa analyser tillsammans ger en tydlig bild av kroppens elektrolyt- och syra-basbalans. Dessutom kompletterar läkaren ofta utredningen med kreatinin, Cystatin C och eGFR för att bedöma njurarnas funktion.

Om läkaren misstänker en hormonell sjukdom analyserar han eller hon dessutom ibland kortisol, aldosteron eller renin. Vid svårare sjukdomstillstånd kan läkaren även beställa en blodgasanalys eftersom den undersökningen visar hur syra-basbalansen fungerar.

Genom att kombinera flera laboratorieprover med den kliniska undersökningen kan läkaren identifiera orsaken till det avvikande kloridvärdet och välja rätt behandling.

Provtagningsinformation

1. Du behöver inte fasta inför provtagningen.
2. Du kan äta och dricka som vanligt före provtagningen.
3. Drick normala mängder vatten och undvik både uttorkning och överdrivet vätskeintag före provtagningen.
4. Ta dina ordinerade läkemedel som vanligt. Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande läkemedel, kan påverka kloridvärdet.
5. Hård fysisk aktivitet och större alkoholintag bör undvikas det senaste dygnet före provtagningen.
6. Provet kan tas när som helst under dagen.

Hitta ditt närmaste provtagningsställe →