Sköldkörteln – symtom, orsaker, blodprov och när du bör testa dig

Sköldkörteln symtom, påverkar hela kroppen

Sköldkörteln är en liten körtel som sitter på framsidan av halsen. Trots sin storlek påverkar den nästan hela kroppen. Hormonerna från sköldkörteln reglerar bland annat ämnesomsättningen, energinivån, kroppstemperaturen, hjärtfrekvensen, vikten, musklerna och hjärnans funktion.

Därför kan även små förändringar i sköldkörtelns funktion ge tydliga symtom. Många upplever trötthet, viktförändringar eller koncentrationssvårigheter utan att först tänka på sköldkörteln. Samtidigt kan liknande besvär ha flera olika orsaker. Därför ger ett blodprov ofta en snabb och säker väg till rätt diagnos.

Hos Hälsoprover.se kan du enkelt kontrollera dina sköldkörtelvärden utan remiss. Dessutom granskar en legitimerad läkare alltid dina provsvar och ger en medicinsk bedömning.

Vad gör sköldkörteln?

Sköldkörteln producerar framför allt två hormoner:

Tyroxin (T4)
Trijodtyronin (T3)

Hormonerna styr kroppens ämnesomsättning. De påverkar bland annat:

energiförbrukning
kroppstemperatur
puls
blodcirkulation
matsmältning
muskelfunktion
fertilitet
hjärnans funktion
hud och hår
kolesterolnivåer

Samtidigt reglerar hypofysen hormonproduktionen genom hormonet TSH (tyreoideastimulerande hormon). När kroppen behöver mer sköldkörtelhormon stiger TSH. När kroppen redan har tillräckligt mycket hormon sjunker TSH.

Just därför fungerar TSH som det viktigaste första blodprovet när man vill undersöka sköldkörteln.

Vanliga symtom vid sköldkörtelsjukdom

Symtomen utvecklas ofta långsamt. Därför vänjer sig många vid besvären och tror att stress, hög arbetsbelastning eller stigande ålder ligger bakom.

Däremot kan ett enkelt blodprov ibland ge svaret.

Vanliga symtom inkluderar:

trötthet
orkeslöshet
frusenhet
värmekänsla
viktuppgång
viktnedgång
hjärtklappning
förstoppning
diarré
torr hud
håravfall
sköra naglar
nedstämdhet
koncentrationssvårigheter
sömnproblem
menstruationsrubbningar
fertilitetsproblem

Eftersom många av dessa symtom förekommer även vid andra sjukdomar ger blodprover ett betydligt säkrare underlag än enbart symtombilden.

Hypotyreos – när sköldkörteln arbetar för långsamt

Hypotyreos innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon. Tillståndet utvecklas ofta successivt och tillhör de vanligaste hormonella sjukdomarna hos vuxna.

Sjukdomen förekommer betydligt oftare hos kvinnor än hos män och risken ökar med stigande ålder.

Vanliga symtom är:

ständig trötthet
frusenhet
viktuppgång
förstoppning
torr hud
håravfall
långsam puls
minnessvårigheter
nedstämdhet
svullnad i ansiktet
muskelsvaghet

Dessutom kan obehandlad hypotyreos påverka kolesterolvärden, blodtryck och hjärt-kärlhälsa.

Den vanligaste orsaken i Sverige är den autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit, där kroppens eget immunförsvar angriper sköldkörteln.

Hypertyreos – när sköldkörteln producerar för mycket hormon

Hypertyreos innebär att kroppen producerar för mycket sköldkörtelhormon. Därför ökar ämnesomsättningen och flera organ arbetar snabbare än normalt.

Vanliga symtom är:

hjärtklappning
hög puls
viktnedgång trots normal aptit
svettningar
värmekänsla
oro
sömnsvårigheter
darrningar
muskelsvaghet
diarré

En del personer utvecklar dessutom ögonbesvär, särskilt vid Graves sjukdom.

Hypertyreos kräver medicinsk utredning eftersom sjukdomen kan påverka hjärtat och öka risken för rytmrubbningar om behandlingen dröjer.

(Fortsättning följer i Del 2 med orsaker, blodprover (TSH, fritt T4, fritt T3 och TPO-antikroppar), vem som bör testa sig och vilka provpaket som passar.)

Vanliga orsaker till sköldkörtelrubbningar

Flera olika tillstånd kan påverka sköldkörteln. Därför behöver man ofta kombinera symtom, sjukdomshistoria och blodprover för att förstå orsaken.

Hashimotos tyreoidit

Hashimotos tyreoidit är en autoimmun sjukdom och den vanligaste orsaken till hypotyreos i Sverige. Vid sjukdomen reagerar immunförsvaret mot sköldkörtelns egen vävnad. Med tiden kan inflammationen minska sköldkörtelns förmåga att producera hormon.

Till en början kan hormonvärdena ligga inom referensintervallet. Därefter kan TSH stiga, medan fritt T4 så småningom sjunker. Dessutom kan TPO-antikroppar ge stöd för att en autoimmun process ligger bakom besvären. (1177 Vårdpersonal)

Hashimotos tyreoidit förekommer oftare hos kvinnor. Dessutom ökar risken om nära släktingar har en sköldkörtelsjukdom eller en annan autoimmun sjukdom.

Graves sjukdom

Graves sjukdom är en vanlig orsak till hypertyreos. Vid Graves bildar immunförsvaret antikroppar som stimulerar sköldkörteln. Dessa antikroppar kallas TSH-receptorantikroppar, eller TRAK.

Eftersom TRAK efterliknar effekten av TSH börjar sköldkörteln producera för mycket T4 och T3. Därför sjunker TSH ofta till en mycket låg nivå, samtidigt som fritt T4 och ibland fritt T3 stiger. (1177)

Graves kan även ge ögonbesvär. Till exempel kan ögonen kännas torra, irriterade eller ljuskänsliga. Vissa personer får dessutom svullnad runt ögonen eller en känsla av tryck bakom dem.

Knölstruma och toxisk knölstruma

Sköldkörteln kan ibland utveckla en eller flera knölar. Många knölar påverkar inte hormonproduktionen. Däremot kan vissa knölar själva producera sköldkörtelhormon. Då kan personen utveckla hypertyreos.

En förstorad sköldkörtel kallas struma. Struma kan förekomma både vid normal, låg och hög hormonproduktion. Därför räcker det inte att enbart känna eller titta på halsen. I stället behöver läkaren ofta bedöma hormonvärden och ibland komplettera med ultraljud. (1177)

Sköldkörtelinflammation

En inflammation i sköldkörteln, så kallad tyreoidit, kan tillfälligt förändra hormonvärdena. I början kan lagrat hormon läcka ut i blodet. Därför kan personen först få symtom på hypertyreos. Senare kan hormonproduktionen sjunka, vilket i stället kan ge symtom på hypotyreos.

Vissa former av tyreoidit ger smärta och ömhet framtill på halsen. Andra former ger däremot inga tydliga lokala symtom. (1177)

Läkemedel och tidigare behandling

Vissa läkemedel kan påverka sköldkörteln eller provresultaten. Dessutom kan tidigare operation, radiojodbehandling eller strålbehandling mot halsområdet minska sköldkörtelns funktion.

Därför bör du alltid uppge vilka läkemedel och kosttillskott du använder när en läkare bedömer dina provsvar. Framför allt kan tillskott med biotin påverka vissa laboratorieanalyser och ge missvisande resultat.

Vilka blodprover undersöker sköldkörteln?

Ett enskilt prov kan ge viktig information. Däremot ger en kombination av flera markörer ofta en tydligare bild. Vanligtvis börjar man med TSH och fritt T4. Sedan kan man komplettera med fritt T3 och antikroppar beroende på resultaten och symtomen.

TSH – kroppens styrsignal

TSH bildas i hypofysen och styr sköldkörtelns produktion av T4 och T3. Därför fungerar TSH som det vanligaste första provet vid misstanke om en sköldkörtelrubbning.

När sköldkörteln producerar för lite hormon försöker hypofysen stimulera den mer. Följaktligen stiger TSH ofta vid primär hypotyreos.

När sköldkörteln däremot producerar för mycket hormon minskar hypofysen sin stimulering. Därför sjunker TSH ofta vid hypertyreos. (1177)

Ett avvikande TSH visar dock inte alltid hela bilden. Till exempel kan graviditet, läkemedel, akut sjukdom och problem i hypofysen påverka värdet. Därför behöver man ofta tolka TSH tillsammans med fritt T4.

Fritt T4 – sköldkörtelns huvudsakliga hormon

Sköldkörteln producerar framför allt T4, som också kallas tyroxin. En mindre del av hormonet cirkulerar fritt i blodet. Det är denna del som laboratoriet mäter som fritt T4.

Kombinationen av TSH och fritt T4 hjälper läkaren att skilja mellan olika tillstånd:

Högt TSH tillsammans med lågt fritt T4 talar för manifest primär hypotyreos.
Högt TSH tillsammans med normalt fritt T4 kan tala för subklinisk hypotyreos.
Lågt TSH tillsammans med högt fritt T4 talar ofta för hypertyreos.
Lågt fritt T4 tillsammans med lågt eller normalt TSH kan i ovanliga fall väcka misstanke om en störning i hypofysen. (1177 Vårdpersonal)

Samtidigt behöver läkaren alltid väga in symtom, tidigare resultat och andra medicinska uppgifter. Därför bör man inte ställa en diagnos utifrån endast ett enstaka värde.

Fritt T3 – det mer aktiva hormonet

T3, eller trijodtyronin, har en starkare biologisk effekt än T4. Kroppen bildar en stor del av T3 genom att omvandla T4 ute i vävnaderna.

Fritt T3 ger särskilt värdefull information vid misstanke om hypertyreos. I vissa fall stiger T3 tydligt trots att fritt T4 fortfarande ligger inom referensintervallet. Därför kan läkaren komplettera med fritt T3 när symtom och TSH väcker misstanke om överfunktion.

Vid vanlig utredning av hypotyreos ger däremot TSH och fritt T4 oftast mer användbar information än fritt T3.

TPO-antikroppar – tecken på autoimmun påverkan

TPO står för tyreoideaperoxidas, ett enzym som sköldkörteln behöver för hormonproduktionen. Vid Hashimotos tyreoidit bildar immunförsvaret ofta antikroppar mot detta enzym.

Förhöjda TPO-antikroppar stödjer därför misstanken om en autoimmun sköldkörtelsjukdom. Dessutom kan de visa en ökad risk för framtida hypotyreos hos personer som ännu har normala eller endast lätt avvikande hormonvärden. (1177 Vårdpersonal)

Ett positivt prov betyder dock inte automatiskt att personen behöver behandling. I stället avgör TSH, fritt T4, symtom, graviditet och övriga riskfaktorer hur läkaren går vidare.

TRAK – antikroppar vid Graves sjukdom

TRAK betyder TSH-receptorantikroppar. Dessa antikroppar kan stimulera sköldkörteln och orsaka Graves sjukdom.

Därför använder läkare ofta TRAK när blodprover visar hypertyreos och man vill fastställa orsaken. Ett positivt TRAK-resultat ger starkt stöd för Graves sjukdom. (1177)

När bör du testa sköldkörteln?

Du kan överväga ett sköldkörtelprov om du har återkommande eller långvariga symtom som:

ovanlig trötthet eller nedsatt ork
oförklarlig viktuppgång eller viktnedgång
frusenhet eller ovanlig värmekänsla
hjärtklappning eller tydligt förändrad puls
håravfall eller torr hud
förstoppning eller återkommande diarré
nedstämdhet, oro eller koncentrationssvårigheter
menstruationsrubbningar
fertilitetsproblem
svullnad eller knöl framtill på halsen

Dessutom kan provtagning passa om sköldkörtelsjukdom förekommer i familjen. Detsamma gäller om du har en annan autoimmun sjukdom, tidigare har behandlat sköldkörteln eller använder läkemedel som kan påverka hormonproduktionen.

Vid graviditet eller graviditetsplanering behöver sköldkörteln särskild uppmärksamhet. Sköldkörtelhormoner spelar nämligen en viktig roll för både den gravida och fostrets utveckling. Därför bör den som har känd sköldkörtelsjukdom, fertilitetsproblem eller tydliga symtom rådgöra med vården.

När behöver du söka vård snabbt?

De flesta sköldkörtelbesvär utvecklas gradvis. Däremot bör du söka vård snabbt om du får kraftig eller ihållande hjärtklappning, bröstsmärta, andningssvårigheter, svimning eller uttalad allmänpåverkan.

Sök också vård om du upptäcker en snabbt växande knöl på halsen, får svårt att svälja eller upplever nytillkommen heshet som inte går över.

Vilket provpaket passar?

Om du vill göra en första kontroll passar ett provpaket med TSH och fritt T4 ofta bra. Dessa två markörer ger en grundläggande bild av sköldkörtelns funktion.

Om du däremot har tydliga symtom, tidigare avvikande värden eller sköldkörtelsjukdom i familjen kan ett mer omfattande paket med TSH, fritt T4, fritt T3 och TPO-antikroppar ge mer information.

Vid misstanke om Graves sjukdom behöver läkaren ofta även bedöma TRAK. Därför kan en individuell medicinsk bedömning avgöra vilka analyser som ger mest relevant information.

Ett blodprov ersätter dock inte vårdkontakt när symtomen är kraftiga eller när resultaten visar tydliga avvikelser. Däremot kan provtagningen ge ett viktigt underlag för fortsatt bedömning och behandling.

Hur behandlar man sköldkörtelsjukdomar?

Behandlingen beror alltid på orsaken till besvären. Därför ställer läkaren först en diagnos med hjälp av symtom, blodprover och ibland ultraljud eller andra undersökningar.

Vid hypotyreos använder man oftast levotyroxin, ett läkemedel som ersätter kroppens eget sköldkörtelhormon. Läkaren anpassar dosen individuellt och följer sedan upp behandlingen med regelbundna blodprover. Målet är att minska symtomen och samtidigt normalisera hormonvärdena.

Vid hypertyreos finns flera olika behandlingsalternativ. Läkaren kan till exempel rekommendera tyreostatika som minskar hormonproduktionen. I vissa fall passar radiojodbehandling bättre, medan andra personer kan behöva en operation. Valet beror bland annat på orsaken till sjukdomen, ålder, symtom och allmänt hälsotillstånd.

Dessutom kan läkaren ibland skriva ut betablockerare under en begränsad period. Dessa läkemedel påverkar inte själva sköldkörteln, men de kan minska hjärtklappning, darrningar och oro medan den övriga behandlingen börjar ge effekt.

Kan livsstilen påverka sköldkörteln?

En hälsosam livsstil kan förbättra det allmänna välbefinnandet. Däremot kan ingen kost eller något kosttillskott bota en sköldkörtelsjukdom.

Du kan däremot gynna din hälsa genom att:

äta en varierad och näringsrik kost
motionera regelbundet
sova tillräckligt
minska långvarig stress
undvika rökning
följa ordinerad behandling

Samtidigt bör du undvika att ta stora mängder jod eller kosttillskott utan medicinsk rådgivning. För mycket jod kan nämligen påverka sköldkörteln negativt hos vissa personer.

Dessutom kan höga doser biotin, som finns i vissa kosttillskott för hår och naglar, påverka flera laboratorieanalyser. Därför bör du informera vårdpersonalen om du använder biotin inför provtagning.

Hur ofta bör man kontrollera sköldkörteln?

Om dina första prover ligger inom referensintervallet och du inte har några symtom behöver du vanligtvis ingen regelbunden kontroll.

Om läkaren däremot diagnostiserar en sköldkörtelsjukdom följer man normalt upp behandlingen med återkommande blodprover. Hur ofta kontrollerna behövs varierar från person till person.

Dessutom kan gravida, personer med autoimmuna sjukdomar eller patienter som nyligen har ändrat sin medicinering behöva tätare uppföljning.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan sköldkörteln orsaka trötthet?

Ja. Hypotyreos är en vanlig orsak till långvarig trötthet och orkeslöshet. Samtidigt kan många andra sjukdomar ge liknande symtom. Därför ger blodprover en säkrare bedömning.

Kan sköldkörteln orsaka håravfall?

Ja. Både hypotyreos och hypertyreos kan påverka hårets tillväxt och ge ökat håravfall. Däremot kan även järnbrist, vitaminbrist, stress och hormonella förändringar ge samma besvär.

Kan sköldkörteln påverka vikten?

Ja. Hypotyreos kan bidra till viktuppgång, medan hypertyreos ofta leder till viktnedgång. Däremot beror viktförändringar nästan alltid på flera faktorer samtidigt.

Kan sköldkörteln påverka fertiliteten?

Ja. Avvikande hormonvärden kan påverka både ägglossning, menstruation och spermiekvalitet. Därför rekommenderar vården ofta sköldkörtelprov vid fertilitetsutredning eller upprepade missfall.

Kan man ha normala prover och ändå känna symtom?

Ja. Många symtom som trötthet, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter kan ha andra orsaker än sköldkörteln. Därför kan läkaren ibland rekommendera ytterligare blodprover, till exempel ferritin, vitamin B12, folat, vitamin D eller HbA1c.

Behöver jag fasta inför provtagningen?

Nej. Du behöver vanligtvis inte fasta inför vanliga sköldkörtelprover. Däremot bör du följa de instruktioner som gäller för just ditt provpaket.

Provtagningsinformation

Du behöver vanligtvis inte fasta inför sköldkörtelprover.
Drick gärna vatten innan provtagningen.
Om du använder levotyroxin rekommenderar många laboratorier att blodprovet tas innan dagens tablett, särskilt vid uppföljning. Följ alltid din läkares instruktioner.
Om du använder kosttillskott med biotin (vitamin B7) bör du undvika dessa minst 48 timmar före provtagningen, eftersom biotin kan påverka vissa laboratorieanalyser.
Berätta alltid vilka läkemedel och kosttillskott du använder.

Sammanfattning

Sköldkörteln påverkar nästan hela kroppen. Därför kan både låg och hög hormonproduktion ge många olika symtom, exempelvis trötthet, viktförändringar, hjärtklappning, håravfall och koncentrationssvårigheter.

Lyckligtvis kan enkla blodprover ge viktig information om sköldkörtelns funktion. Genom att analysera TSH, fritt T4, fritt T3 och vid behov antikroppar kan läkaren ofta identifiera orsaken till besvären och rekommendera rätt behandling.

Om du har symtom som inte går över, om sköldkörtelsjukdom förekommer i din familj eller om du tidigare har haft avvikande hormonvärden kan en kontroll ge värdefull information. Hos Hälsoprover.se beställer du enkelt dina prover online, lämnar blodprov på någon av våra anslutna provtagningsenheter och får därefter en individuell medicinsk bedömning av en legitimerad läkare.

Sköldkörtel Stor

795 kr

Sköldkörtel

295 kr

Källor

1177 Vårdguiden. Hypotyreos (brist på sköldkörtelhormon).
1177 Vårdguiden. Hypertyreos (överskott av sköldkörtelhormon).
1177 Vårdguiden. Struma.
1177 Vårdguiden. Sköldkörtelinflammation.
1177 Vårdguiden – Kunskapsstöd för vårdpersonal: Hypotyreos.
Socialstyrelsen. Nationella kunskapsstöd om sköldkörtelsjukdomar.
Läkemedelsverket. Behandling av hypotyreos och hypertyreos.